Fy fan vad missnöjd jag är med mig själv och mitt liv. Det enda som verkligen känns bra är Georg. 

Min kropp är vidrig. 
Visst jag kan gå ner i vikt men brösten kommer alltid hänga halvvägs ner på låren. 
Jag kan inte ha tubklänning. 
Jag kan inte ha alla bhar. 
Jag kan inte ha alla bikinis. 
Jag kan inte ha urringat. 
Jag kan inte bada toppless. 

Jag kan inte gå en dag utan att skämmas och tänka på att jag måste betala runt 40 000 för att få se normal ut. Jag kommer aldrig ha 40 000 kronor eftersom jag aldrig får ett jobb. 

Jobb kan jag inte få för att jag inte har någon erfarenhet = jag kommer alltså aldrig få ett jobb. Vad jag än söker så får jag det inte eftersom jag är så jävla värdelös. Japp så är det. 

Fet. 
Hängpattar. 
Fetaste vidrigaste bullfittan. 
Kort fult avklippt hår som är för kort för att ens kunna göra något utav det. 
Så jävla fattig så jag inte ens har råd med att vara människa. 

Jag behöver parfym, smink, pengar till nöje, pengar till mat och jag har inte ens råd med häften. 
Jag har inte ens ett hem jag kan kalla mitt. Jag har ingenting som är verkligen hemma. Bor hos en kille som får betala medans jag inte ens kan leva en månad som en vanlig människa. 

Så jävla trött på att vara mig själv. 
Hatar mitt liv just nu. Jag är värdelös.