Livrädd?

Jag är orolig för att georg ska lämna mig. Först är man orolig för att man inte ska få honom, när man väl får honom är man rädd att man ska förlora honom. Inte för att han visar något som tyder på att han ska dra, tvärt om mer. Trots det är jag ändå rädd för att det ska gå åt helvete. Fast, så är det nog när man känner sig så himla lycklig, liksom att allt ska raseras. Jag är så jävla kär.. Eller nej, jag älskar georg. Seriöst. Världens finaste kille.

Underbara georg

Tror jag aldrig skrivit här när jag varit riktigt lycklig. Nu, idag gör jag det. Jag är lycklig nu. För ett år sedan gick den här bloggen på högvarv om hur jag inte ville vara med empa och hur kär jag var i martin. Minns hur jag bara längtade efter att få den där känslan i magen när man är sådär hemskt kär i någon. Känslan när jag såg andra par pussas och le när de träffades fick mig att må dåligt eftersom jag visste att jag skulle inte känna så när jag träffade min pojkvän. Förstår inte hur jag ens kunde stanna så himla länge hos empa trots att jag inte kände någonting. 2011 börjades skitdåligt, men avslutades så sjukt bra. 2012 börjades bättre än något annat år och jag hoppas att det avslutas lika bra. Förra året mådde jag verkligen dåligt och nu mår jag så jävla bra och det är tack vare kärleken. Jag kam härmed konstatera att singellivet är inte min grej.. Visst, dessa 5 månader har varit behövliga för min del men i slutändan så är det ett förhållande som får mig att må bra. Bara det är rätt känsla så är allt bra.

Gud vad jag önskade att georg skulle bli min men vågade inte ens drömma om det. Enda sen dag ett har jag hoppats att han ska säga att han fått känslor för mig. Jag önskade och gick samtidigt och funderade på vad som skulle få oss att glida isär. Ju mer tiden gick desto mer ville jag ha honom och ju mer tiden gick så tappade jag hoppet men ändå inte. Sjuk känsla. Den där dagen, den 18 december så kom den dagen jag väntat på. "Fia, jag tycker om dig mer än som en vän...". Det ögonblicket var nästan magiskt. Det var inte förräns natten till nyårsafton som det verkligen blev magiskt. Tanken var att vi skulle sova men det slutade med att vi låg och pussades, smekte varann på kinden och log när vi såg varann. Gregga sa en massa fint och tillslut ser han mig i ögonen och säger: "Ae.. Fia, får jag chans på dig?". Underbart. "Jag har världens finaste flickvän" har han också sagt vilket får mig att smälta. Jag är kär, otroligt fruktansvärt kär i en kille som stämmer in bra med killen jag en gång målat upp. Nu är det bara att hålla tummarna på att det blir bra och att jag får förbli såhär lycklig. Hoppas.

• äldre än mig - check
• självkänsla - check
• verkligen kär i mig - check
• kan säga ifrån och bli arg - check
• kan vara världens mysigaste men ändå vara någorlunda hårt utåt - check
• har en bra familj - CHECK!

RSS 2.0